API för översättning: så automatiserar du företagets flerspråkiga innehåll

Webbutiken lägger till hundratals produkter varje vecka, kundtjänsten får mejl på tio språk och knapptexterna i appen ändras varje dag. Om allt detta skickas till översättare som bifogade filer i mejl blir översättningen en flaskhals för hela verksamheten. Releasen är klar, men den tyska sidan väntar fortfarande på sin tur. Därför flyttar företag allt oftare språkarbetet från mejlkorgen in i koden.

I den här artikeln går vi igenom hur ett API för översättning fungerar, vilka uppgifter det täcker och var man inte kan klara sig utan människor. Vi tänker inte uppmana dig att lämna över allt till maskinen eller, tvärtom, allt till människor. Vi tittar på hur man bygger ett flöde där varje text hamnar hos rätt utförare.

Vad är ett API för översättning med enkla ord?

API är en uppsättning regler som gör att ett program kan anropa ett annat. Ditt system skickar en text och anger språkparet, och får tillbaka en färdig översättning. Människan behöver inte öppna en webbsida, ladda upp ett dokument eller vänta på ett mejl. För användaren ser det ut som om sidan själv började tala ett annat språk.

Bakom samma gränssnitt kan olika saker ligga. Det kan vara en maskinöversättningsmotor som svarar på några sekunder. Det kan också vara en plattform där förfrågan går till en levande översättare och resultatet kommer tillbaka senare. Translate24 erbjuder företag ett API och bygger på ett nätverk med över 1 200 certifierade översättare, så upplägget ”skicka och få tillbaka” betyder inte nödvändigtvis att en maskin har översatt.

För utvecklaren handlar integrationen vanligtvis om några anrop: skapa en beställning, skicka texten, kontrollera status och hämta resultatet. För produktchefen är något annat viktigare: översättningen blir en del av processen i stället för en separat uppgift med manuell vidarebefordran. En ny rad i produktdatabasen startar kedjan automatiskt. Automatiserad översättning tar inte bort översättaren, utan rutinarbetet runt omkring: mejl, bilagor och kopiering.

Typiska scenarier: kataloger, support, användargenererat innehåll

Det mest uppenbara scenariot är kataloger. En butik med tusentals produktsidor kan inte översätta varje beskrivning eller specifikation för hand varje gång något ändras. API:et hämtar de ändrade fälten och returnerar dem på de språk som behövs. Det sparar budget, och lokaliseringen av nya produkter tar dagar i stället för veckor.

Det andra scenariot är kundtjänst. En kund skriver på portugisiska, agenten läser på ryska och svaret går tillbaka på kundens språk. Här är hastigheten viktigare än språklig finslipning, så en snabb maskinöversättning är motiverad. Men mallar för svar och texterna i hjälpcentret bör en människa granska en gång, eftersom tusentals personer kommer att läsa dem.

Det tredje scenariot är användargenererat innehåll: recensioner, kommentarer, annonser och beskrivningar på marknadsplatser. Volymen är enorm, medan värdet av varje enskild text är litet. Därför översätts sådant material oftast automatiskt och märks som ”maskinöversatt”. Om en recension blir ett juridiskt anspråk bör den däremot lämnas över till en specialist.

Maskinöversättning, människa eller en kombination

Det ärliga svaret på frågan ”vad är bäst” beror på vad ett fel kostar. En felaktighet i en kommentar under ett inlägg kostar nästan ingenting. Ett fel i bruksanvisningen till en medicinteknisk produkt, i ett avtal eller i en reklamslogan kan bli mycket dyrt. Därför är det klokt att dela upp texterna efter risknivå redan innan API:et kopplas in.

Ett fungerande upplägg består ofta av tre nivåer. För låg risk räcker maskinöversättning, för medelhög risk behövs dessutom redaktörens efterredigering. För hög risk krävs en professionell översättning från grunden och granskning av en andra specialist. Dessa regler kan kodas: innehållstypen avgör vart förfrågan går.

Lokalisering behöver också nämnas särskilt. Det handlar inte bara om att byta ut ord: datumformat, valutor, måttenheter, humor och kulturella referenser måste anpassas. Till exempel kan knappen ”Köp med ett klick” låta onaturlig i en ordagrann översättning. Maskinen levererar ett utkast, men det sista ordet har en modersmålstalare.

Kvalitet och terminologi i ett automatiskt flöde

Den största utmaningen med ett automatiskt flöde är bristande konsekvens. Samma ord översätts på tre olika sätt i olika produktkort, och kunden blir förvirrad. ”Varukorg”, ”kundvagn” och ”korg” kan betyda samma sak men framstår som tre olika saker. För att undvika det behövs en enhetlig ordlista över termer och varumärkesnamn, framtagen före lansering och inte efter de första klagomålen.

Det andra problemet är tekniska delar i texten. Variabler som {name}, HTML-taggar och länkar kan lätt förstöras om hela strängen översätts. Därför skyddas sådana fragment med platshållare eller flyttas ut ur texten. Det finns också en längdfälla: den tyska versionen är ofta märkbart längre än den engelska och kan spräcka knappens layout.

Kvaliteten ska mätas, inte gissas. Välj ett stickprov, till exempel några procent av texterna under en vecka, och låt en redaktör granska det. Dokumentera de återkommande felen och för in dem i ordlistan och reglerna. På så sätt förbättras flödet successivt, och professionell översättning kopplas in där den verkligen behövs.

Datasäkerhet

Via API:et skickas inte abstrakta strängar utan verkliga uppgifter: kundnamn, ordernummer och avtalsvillkor. Därför måste du, innan du väljer leverantör, förstå vad du faktiskt skickar. Ofta kan personuppgifter bytas ut mot markörer före översättningen och sättas tillbaka efteråt. Det är tryggare än att lita på varje underleverantör.

Kontrollera grundläggande saker: kryptering vid överföring, åtkomststyrning via nycklar och hur länge leverantören lagrar texterna. Fråga om dina material används för att träna modeller. För levande översättare bör du kontrollera att de skriver under ett sekretessavtal. API-nycklar får inte ligga i offentliga repositorier, och för test- och produktionsmiljöer bör du skapa separata nycklar.

Lagkraven varierar mellan länder. Till exempel reglerar den europeiska GDPR och den ryska lagen om personuppgifter lagring och överföring av information på olika sätt. Om du verkar på flera marknader bör du stämma av upplägget med en jurist i förväg. De mest känsliga dokumenten bör du helst inte låta gå genom ett helt automatiserat flöde alls.

Så börjar du med integrationen

Börja med en genomgång: vilka texter har ni, hur ofta ändras de och vad kostar ett fel i varje fall? Välj ett flöde, till exempel beskrivningar av nya produkter, och kör en pilot på två språk. Ta fram ordlistan och reglerna för routing innan den första förfrågan skickas. Efter en månad jämför du hastighet och kostnad med den tidigare manuella processen.

Skala sedan upp till fler språk och innehållstyper utan att förstöra det som redan fungerar. Automatiserad översättning är bra där uppgifterna upprepas, medan människan behövs där betydelse, ton och ansvar står på spel. Om du vill diskutera en koppling finns hos Translate24 ett API för företag och ett nätverk av certifierade översättare för uppgifter där professionell översättning krävs.

Läs även:

• Webbplats- och applikationslokalisering: vad skiljer den från vanlig översättning
• Maskinöversättning: hur Google Translate, DeepL och deras konkurrenter fungerar

Behöver du en professionell översättning? Beställ online: välj språk, ladda upp filen och se priset på några minuter.